Redfoxhunting.se

Redfoxhunting.se

sammanställning 2010

VakjaktPosted by Jan-Erik Jonsson Thu, May 13, 2010 23:11:39

Efter att ha sammanställt säsongen så tycker jag att det har gått bra med rävjakten i år. 20 rävar i västerbottensfjällen 4 i jämtland blev slutresultatet. Väntar nu med spänning på att få nya pipan monterad till min Wetherby Mark V. och stalondämparen som jag beställt. Har skjutit med min Tikka m 65 i vinter som också har en stalondämpare och som fungerat klanderfritt trots 3 år av tuff behandling som det blir när man bedriver skyddsjakt. Det har varit en besvärlig vinter för lockjakt föret har ju inte varit det bästa. Dom flesta rävarna har skjutits på nattvak eller lokaliserats med hjälp av kikaren på fjället. Tänkte ändå skriva om nattvak på en slug räv denna vinter.

10 Februari och 20 grader kallt sitter och ser på tv klockan var ungefär 21:00 men tittar ut mot åteln då och då och till slut ser jag att den bara står där som uppvuxen ur snön går runt lite och ser väldigt trygg ut. Jag hämtar geväret ur vapenskåpet och smyger fram till skjutgluggen som består av ett litet ljudlöst fönster ute i farstun och tittar ut men där finns ingen räv, den kommer tillbaka tänker jag och står kvar men efter 5 min känner jag att jag har klätt mig för dåligt och måste gå in igen. Lägger nu fram jacka och mössa och fortsätter att vakta till klockan 23:00 innan jag klär av mig för att gå och lägga mig, tittar ut en sista gång och där står den på samma ställe som sist. Snabbt på med kläderna och räven står kvar, jag smyger så tyst jag bara kan ut till gluggen bara för att konstatera att räven är borta. Väntar några minuter innan jag går in igen, nu är jag inte trött längre så jag tänkte sitta ett tag till, och strax före 01:00 kommer den lunkande från skogsbrynet mot åteln, allt upprepas igen räven är borta när jag kommer till gluggen. Jag börjar ana att räven hör mig när jag går till gluggen så jag lägger ner jaktförsöken denna natt.

Nästa dag läggs det ut mjuka mattor smygtekniken förfinas in i minsta detalj allt är tillrättalagt inför kvällen. Börjar vakta redan kl 20:00 så att jag inte skulle missa något besök av den röde men när klockan var 01:00 så var det bara att ge upp. På morgonen när jag stigit upp så kunde jag konstatera att räven hade varit på besök under morgontimmarna och av spåren att dömma hade den nog ätit sig mätt.

12 Februari kommer räven klockan 21:30 gör ett snabbt besök men kommer inte i skottsektorn och ger sig av efter någon minut och är borta går och lägger mig klockan00:00 utan att något hänt men vaknar igen 03:00 och då är den där, jag smyger ut och nu är den väldigt upptagen med att gräva så nu märker den absolut inte något när jag öppnar fönstret men spänningen känns lite extra mycket när man vet hur försiktig man måste vara med just den här räven, jag sticker ut geväret och börjar fokusera in den i kikaren när den plötsligt tittar upp rakt in i kikaren det känns som allt står stilla, jag vågar knappt röra hårkorset mot bogen på räven andning vågar jag inte ens tänka på men så är hårkorset där det ska och jag kramar av skottet och hör det bekanta plaff som det blir vid träff när man använder ljuddämpare, den sluga räven ligger kvar på platsen. Den kände nog på sig att jag fanns där, men den här gången var jag lite snabbare.

Det var den sjätte räven med det sjätte sinnet.

  • Comments(3)//www.redfoxhunting.se/#post107

Rödrävsjakt på fjällrävslya

BlandatPosted by Jan-Erik Jonsson Fri, February 12, 2010 19:58:36

Klimpfjäll -20 grader kallt och 40cm lössnö så det är bara att sitta och minnas gamla jaktäventyr så det jag nu skriver om hände i maj 2007.

Hade under vintern sett en fjällrävslya som tagits över av rödräv. Naturbevakarna i fjällområdet ville att jag skulle försöka skjuta den. Av lång erfarenhet vet jag att rödrävarna här uppe inte får ungar förrän andra veckan i maj så än fanns tid.

Lyan hade inte varit bebodd av fjällräv på väldigt många år men misstanken fanns att rödräv hade tagit över lyan. När jag kom till platsen såg jag att hålet var uppgrävt och både nya och gamla spår av rödräv fanns runtomkring.

Jag rekognoserade platsen och hittade ett bra pass på en liten backe vid en stor sten där jag skulle komma att ha bra koll ett hundratal meter från lyan. Problemet var bara att om jag skulle skjuta räven här så måste jag se till att räven inte gick ner i hålet och dog i lyan.

Jag åkte hem och provsköt geväret så att jag visste att allt var i ordning.

Den 2 maj kommer Alf en av bevakarna förbi och vi bestämmer oss att försöka locka i första hand, redan samma kväll eftersom det är fullmåne. Vi bestämde oss för att han skulle skjuta så jag lämnade mitt gevär hemma. Vi väntade till en stund före skymningen innan vi åkte upp på fjället och gömde oss vid några stenar ungefär två kilometer från lyan. Där låg vi stilla och kikarspanade. Efter en stund så fick jag se en räv på väg i riktning mot lyan, den försvann bakom några backar och blev borta, då började jag locka med en liten pee-wee pipa som jag har. Vi låg där väldigt länge säkert 45 minuter och lockade, vad vi inte beräknat var att det blev helmulet så månen fick vi ingen hjälp av och trots att det var i början på maj så kom mörkret väldigt snabbt. När vi precis skulle ge upp står räven där som en staty 70 meter från oss, Alf tar sikte på den men sedan händer ingenting. Jag tycker det går en evighet, sedan vänder räven och springer tillbaka samma väg som den kom. Varför sköt han inte? Problemet var en allt för ljussvag kikare på geväret, Alf kunde inte se hårkorset när han skulle skjuta.

Vi bestämde oss för att ta nya tag nästa dag och åkte hem. Dagen därpå tog vi skotrarna och körde åter igen till området nära lyan. Vi lämnade skotrarna någon kilometer därifrån och eftersom det var hård vindpackad snö så var det lätt att smyga fram till stenen på backen som jag sett ut två dar tidigare. Det blåste hård västlig vind denna eftermiddag och vi lade oss öster om lyan vid utkiksstenen. Eftersom vi var ute betydligt tidigare än dagen innan så skulle kylan komma att bli vårt största problem. Vi lade ut våra renskinn och kröp ner i var sin järvenduk som är en typ av vindsäck och efter en stund kändes det riktigt varmt och skönt.

Jag fokuserade in lyans hål i snön så nu var det bara väntan som gällde. Vi hade förstått att rävtiken säkert låg inne och sov och nu var det tålamodet som skulle sättas på prov.

Vi låg skjutklara i 3 timmar innan jag plötsligt såg något som rörde sig i hålet och i nästa sekund så stod hon där sträckte på sig och gäspade. Hur det nu kan kännas plötsligt efter 3 timmars väntan. Jag avvaktade eftersom hon var väldigt nära hålet men så slutligen gick hon iväg ifrån oss mot vinden, efter 30 meter stannade hon och luktade på snön. Nu stod hon med bredsidan till och läget kunde inte bli bättre, då avlossade jag skottet och hon föll direkt. Alf behövde inte skjuta, han hade tänkt skjuta om hon inte dog direkt för att förhindra henne från att försöka krypa in i lyan.

Analysen av räven visade att hon skulle ha fått valpar någon vecka senare. Efter ett par veckor när jag passerar får jag till min stora förvåning se fjällrävsspår vid lyan, så vem vet, snart så kommer förhoppningsvis fjällrävarna tillbaka. För när det gått några år och hålet ner till lyan växt igen lite passar det åter till den mindre fjällräven. Rödräven gräver ut hålet eftersom den är större och det tycker inte fjällrävarna om.

  • Comments(3)//www.redfoxhunting.se/#post67

Räv-Mattis på månskensakt

LockjaktPosted by Jan-Erik Jonsson Tue, January 26, 2010 20:57:23

Många av er har nog läst böckerna om Bäcka-Markus av författaren Birger Lundqvist och dennes jakt-,fiske-och bygdehistorier där finns en figur som kallas Räv-Mattis och nu tror jag att vi kanske håller på att få en sådan i familjen. Därav rubriken.

2 januari månsken och -25 grader ute, sitter hemma och spelar spel med familjen och har bara mysigt. Klockan går som den gör när man har trevligt och när det slutligen blir läggdags är klockan 3 på morgonen. När jag lagt mig men inte hunnit somna så kommer Mattis 14 år och säger RÄVEN ÄR HÄR! Nu blir det bråttom upp ur sängen fram med geväret ur skåpet och iväg till vakgluggen och där står räven på åteln med bredsidan till. Jag siktar och låter skottet gå jag hör det klappande ljudet när kulan träffar och ser räven ligga på skottplatsen Mattis är jublande glad. Vi pratar en stund och sedan går vi och lägger oss. Men nu händer något som jag inte hinner uppfatta, storebror Kevin har vaknat och han och Mattis bestämmer sig för att prova att locka. Dom ger sig iväg ner till sjön och letar sig ett bra pass lägger sig skavfötter på ett renskinn huttrande väntar dom sedan en stund innan dom börjar locka, och efter ungefär en halvtimme så kommer det en räv lunkande över isen men den stannar plötsligt och sätter sig och tittar rakt på dom båda jägarna. Kevin förstår att den kan bli svår att få närmare men det är ganska långt håll ca 200 m Han bestämmer sig att försöka i alla fall för det är helt vindstilla och bra månsken så han siktar strax ovanför huvudet och skjuter, räven faller direkt död ned. När dom reser sig upp från gömslet för att gå fram ser dom ytterligare en räv som kommit från en holme på sjön springa tillbaka mot säkerheten på andra sidan.

När han och Mattis kommer fram till räven ser han vilken tur han haft för han hade träffat mitt i huvudet. Vapnet han har är en mauser mod 98 med varmintpipa kal.308 norma magnum och använder en SST Hornady kula . Själv har jag en tikka mod 65 kal 7mm rem. Mag. Och en Speer TNT kula.

  • Comments(1)//www.redfoxhunting.se/#post43